Skrivet i torsdags 23.17 utan att publiceras
Det är egentligen bara ovärt, rakt jävlart igenom. För det hjälper inte, det blir ingen förändring, allt blir iprincip bara jobbigare å drygare.
E G E N T L I G E N
Men ändå sitter man här å skriver lik förbannat hela jävla tiden!
HUR SOM HELST så vill och behöver jag verkligen att du hör av dig, även fast vi inte pratat så mycke, eller egentligen ingenting på slutet. Och ärligt talat så tror jag att du vet vem du är, du BORDE iaf veta det. (och visst ni kan säkert vara mer än en..) men speciellt du.
Sen vill jag bara säga en till grej om en helt annan "du", och DU vet att jag riktar det här åt dig och resterande personer omkring oss.
Jag har fått nog, FOR REAL nu. På allt jävla tjaffs, på att hamna i kläm mellan er alla, att måsta välja bland två personer jag älskar MER ÄN ALLT annat på denna jord, inte veta vad som är "hem", ALDRIG känna sig riktigt "hemma" bland någon utav er. Måsta välja sida om vart annat, bli sviken gång på gång, alla jävla bråk å tjaffs hit och dit. Oärligt, respektlöst och bara förbannat jävla dålig stil, är dom rätta orden för detta! Jag orkar inte, seriöst inte en dag till i detta jävla liv. Sen att en till jävla cp fitta ska in i det här, hon behövs ingenstans, jag behöver inte, INGEN har behov av henne! Jag håller på att bli galen, helt jävla sinnessjukt galen! Jag behöver komma bort, bort ett tag från allt, verkligen allt! Till något eller någon, bara få vara lixom. Jag behöver det! Nununununununununuuu
Sen hoppas jag och ber till gud att älskade du klarar av det här, kämpar dig igenom detta! Du får absolut, absolut inte lämna mig nu! Verkligen inte!! Jag kommer gå sönder riktigt jävla ordentligt då..
skulle min telefon ringa.. och orden skulle vara att du har lämnat oss, mig.. Det går inte, det går bara inte! Det är helt omöjligt! DU FÅR INTE GE UPP! Ger du upp, ger jag upp, det har ni mitt ord på
Jag tar åt mig av det du skrivit:( Och jag tycker att det är för jävligt att du ska känna att du hamnar i kläm. Jag tycker att det är helt fel av oss och vuxenvärlden att sätta dig och S i mellan oss. Ni ska bara få vara. Enligt min mening, tycker du då att jag gör något fel så vill jag att du säger det så jag kan göra saker rätt. För jag vill inte att du ska känna som du gör.
Enligt min syn på allt så har du två hem. Precis som när man är vuxen och har flyttat hemifrån. Man forstätter då att säga "hem" om mamma och pappas "hem" och "hem" om sitt nya. Lite så ser jag på att du har ditt nya "hem" här och ditt gamla "hem" hos P och Å. Jag tar absolut inte illa upp om du kallar d hem oxå, för d är ff ditt hem.
Sen till den sista DU som du skrev om... Den DU är en väldigt stark person som jag vet inte kommer att lämna oss i första taget utan hon kommer att fixa d här.
Jag finns här för dig om du behöver skriva lr prata. Älskar dig Sis!
