Kärlek
Ja, oj va flännigt inlägg nedanför. Men jag var så jävla ledsen och nere..
Var väl inte riktigt rättvis kanske. Men ibland känns det bara som att det är så.
Men kärlek finns på så många olika sätt. Kärleken mellan en själv och ett djur tillexempel. Den har jag fått känna på, på riktigt. Sen mellan en förälder och ett barn. Mellan syskon. I ett förhållande. Det finns många exempel men från grund och botten är dom nog alla ganska lika ändå. Jag har fått känna på alla möjliga, på massa olika sätt. Men jag önskar och hoppas att mitt kämpade ska ge med sig till ett fint och bra förhållande med mina nära och kära. Så jag slipper alla onödiga bråk, depressioner, negativa tankar som orsakar all smärta och panik. Jag hoppas att jag en dag ska få må så där himla bra av att få känna kärleken. Vara otroligt lycklig VARJE dag och inte bara nått litet tag någon dag.
Kärleken är ju faktiskt något vi alla behöver och kärleken är otrolig på alla sätt.
Jag är tacksam för dom som finns för mig, dom som får mig att känna mig just älskad. Tack!
Var väl inte riktigt rättvis kanske. Men ibland känns det bara som att det är så.
Men kärlek finns på så många olika sätt. Kärleken mellan en själv och ett djur tillexempel. Den har jag fått känna på, på riktigt. Sen mellan en förälder och ett barn. Mellan syskon. I ett förhållande. Det finns många exempel men från grund och botten är dom nog alla ganska lika ändå. Jag har fått känna på alla möjliga, på massa olika sätt. Men jag önskar och hoppas att mitt kämpade ska ge med sig till ett fint och bra förhållande med mina nära och kära. Så jag slipper alla onödiga bråk, depressioner, negativa tankar som orsakar all smärta och panik. Jag hoppas att jag en dag ska få må så där himla bra av att få känna kärleken. Vara otroligt lycklig VARJE dag och inte bara nått litet tag någon dag.
Kärleken är ju faktiskt något vi alla behöver och kärleken är otrolig på alla sätt.
Jag är tacksam för dom som finns för mig, dom som får mig att känna mig just älskad. Tack!
dag 04/ vad är kärlek?
Ja, vad fan är kärlek? -Det är något jag aldrig kommer få känna på. På riktigt.
Jag har alltid skjutit folk ifrån mig, jag har alltid haft svårt att få det att funka med andra..
Det får mig att gråta. Att alltid ha misslyckats gällande kärleken. Gällande förhållande. Gällande allt omkring det där. Jag vill ju inget annat än att få ha det så där bra som det EGENTLIGEN brukar va mellan mig och "den andre" korta perioder. Men jag vill ha det jämt. Jag vill inte ha alla dom här bråken, tjafsen, all smärta som jag bär på.
..jag klarar inte av att ha någon så nära inpå. Där har ni svaret på varför jag är så som jag är ibland. Varför jag ibland bara "går och dör". Jag kämpar varje dag med att få det att funka. För jag vill att det ska funka. Men ibland orkar man fan bara inte mer. Jag känner återigen att livet inte ger något tillbaka. Jag kan inte förstå varför jag sitter här idag egentligen. För jag gör ju inget annat än försöka tänka frammåt och på allt jag verkligen vill. Men det händer inget. Det gör för jävla ont. Det är som att jag, hela jag rör på mig men jag kommer ingenstans. Det känns typ som om någon står på mig. Varför tar inte mitt hjärta imot kärleken?
Jag tycker faktiskt att det är orättvist att det är såhär..
Men som det är i dagsläget så vet jag att jag aldrig kommer fixa att älska/bli älskad av någon. Det känner jag på mig. Och det gör ont. Fruktansvärt ont! Åååå jag vill inte att det här ska bli något tycka synd om mig själv inlägg. Verkligen inte!! Men jag måste få skriva av mig hur jag känner och hur allt känns.
Jag vet inte hur jag ska ta mig ur det här. Fy vad det gör så fruktansvärt ont=(
Jag har alltid skjutit folk ifrån mig, jag har alltid haft svårt att få det att funka med andra..
Det får mig att gråta. Att alltid ha misslyckats gällande kärleken. Gällande förhållande. Gällande allt omkring det där. Jag vill ju inget annat än att få ha det så där bra som det EGENTLIGEN brukar va mellan mig och "den andre" korta perioder. Men jag vill ha det jämt. Jag vill inte ha alla dom här bråken, tjafsen, all smärta som jag bär på.
..jag klarar inte av att ha någon så nära inpå. Där har ni svaret på varför jag är så som jag är ibland. Varför jag ibland bara "går och dör". Jag kämpar varje dag med att få det att funka. För jag vill att det ska funka. Men ibland orkar man fan bara inte mer. Jag känner återigen att livet inte ger något tillbaka. Jag kan inte förstå varför jag sitter här idag egentligen. För jag gör ju inget annat än försöka tänka frammåt och på allt jag verkligen vill. Men det händer inget. Det gör för jävla ont. Det är som att jag, hela jag rör på mig men jag kommer ingenstans. Det känns typ som om någon står på mig. Varför tar inte mitt hjärta imot kärleken?
Jag tycker faktiskt att det är orättvist att det är såhär..
Men som det är i dagsläget så vet jag att jag aldrig kommer fixa att älska/bli älskad av någon. Det känner jag på mig. Och det gör ont. Fruktansvärt ont! Åååå jag vill inte att det här ska bli något tycka synd om mig själv inlägg. Verkligen inte!! Men jag måste få skriva av mig hur jag känner och hur allt känns.
Jag vet inte hur jag ska ta mig ur det här. Fy vad det gör så fruktansvärt ont=(
dag 03/ mina föräldrar
Mina föräldrar.. Ja, min riktiga mamma gick ju bort när jag var en liten plutt och min riktiga pappa har jag inte så mycke kontakt med. Men föräldrar har jag ändå. "mamma & pappa" Består av min syster och hennes man. Dom betyder oerhört mycket för mig även efter allt som varit. Har inte så mycket mer att säga om det här.
Dag 02/ min första kärlek
Oj, nu ska jag göra ett nytt försök. Fyy va svårt!
Men om man nu ska se det som min första kärlek så måste jag ju säga krillepillestoffer. Jag var kring 12-13 år och han fyra år äldre. Jag var in heaven och hade väl nätt och jämt drömt om honom. Kan ju säga att det var min "drömkille". Jag och Emma umgicks varje dag nästan och vi pratade JÄMT om honom. I skolan, på alla rasterna. Vid matbordet, på discon, i stallet, på affärerna osv. Varje gång jag såg han trodde jag att jag skulle leva på det tills min dödsdag, haha! Men jag hade nog aldrig känt mig som jag kände då. Alltså m i n f ö r s t a k ä r l e k! Blev ju inte sämre när vi faktiskt började umgås, HUR det nu gick till, haha. Och att han en dag blev min!=) Sånt som egentligen inte händer, men det hände. Nästan hela två år var vi tillsammans & vi lovade varandra livet osv osv, som dom flesta småa och nykära ungdomar gör. Men jag ljuger om jag INTE säger att det verkligen kändes rätt! ..men sen så vart jag familjehems placerad och vi fick inte ses eller så. Vi gled mer och mer ifrån varandra, det var otroligt jävla jobbigt och det är det ÄN idag! Det gjorde så ont att jag började söka mig till andra, jag ville känna mig älskad, trygg, känna värme och jamen.. Allt sånt som krille brukade ge mig. Så ja, jag "träffade" en annan kille. Vi var väl tsm nått år, men vi bråkade mest. Vi var aldrig särskilt snälla med varandra och jag hade ALLTID krill i tankarna. Sen när jag hade flyttats runt ett tag och sedan kom ut från sävast så gled även jag och johan ifrån varandra. Jag kände att det inte var rätt, att det som aldrig hade varit det. Så på den vägen är det. Jag sårade en människa otroligt jävla mycket och det är jag för jävla ledsen över! Det är jobbigt att ses nu såhär i efterhand, för varken han eller jag vet hur man ska bete sig, hur vi ska vara imot varandra. Ingen har ju som gjort slut utan det är allt runt om kring som avgjorde det liksom. Sen att det är mycket känslor och sånt iblandat. Mycke smärta.. Det är väl lite det som är jobbigt! MEN jag kunde inte vara mer tacksam över att jag faktiskt fått behålla honom som vän! Jag ser verkligen upp till hans godhet, den godheten jag fick av honom! Som jag verkligen behövde dom dagarna, veckorna, åren. För det var fan inte lätt då.
Så, ja tack krillepille! ♥
Men om man nu ska se det som min första kärlek så måste jag ju säga krillepillestoffer. Jag var kring 12-13 år och han fyra år äldre. Jag var in heaven och hade väl nätt och jämt drömt om honom. Kan ju säga att det var min "drömkille". Jag och Emma umgicks varje dag nästan och vi pratade JÄMT om honom. I skolan, på alla rasterna. Vid matbordet, på discon, i stallet, på affärerna osv. Varje gång jag såg han trodde jag att jag skulle leva på det tills min dödsdag, haha! Men jag hade nog aldrig känt mig som jag kände då. Alltså m i n f ö r s t a k ä r l e k! Blev ju inte sämre när vi faktiskt började umgås, HUR det nu gick till, haha. Och att han en dag blev min!=) Sånt som egentligen inte händer, men det hände. Nästan hela två år var vi tillsammans & vi lovade varandra livet osv osv, som dom flesta småa och nykära ungdomar gör. Men jag ljuger om jag INTE säger att det verkligen kändes rätt! ..men sen så vart jag familjehems placerad och vi fick inte ses eller så. Vi gled mer och mer ifrån varandra, det var otroligt jävla jobbigt och det är det ÄN idag! Det gjorde så ont att jag började söka mig till andra, jag ville känna mig älskad, trygg, känna värme och jamen.. Allt sånt som krille brukade ge mig. Så ja, jag "träffade" en annan kille. Vi var väl tsm nått år, men vi bråkade mest. Vi var aldrig särskilt snälla med varandra och jag hade ALLTID krill i tankarna. Sen när jag hade flyttats runt ett tag och sedan kom ut från sävast så gled även jag och johan ifrån varandra. Jag kände att det inte var rätt, att det som aldrig hade varit det. Så på den vägen är det. Jag sårade en människa otroligt jävla mycket och det är jag för jävla ledsen över! Det är jobbigt att ses nu såhär i efterhand, för varken han eller jag vet hur man ska bete sig, hur vi ska vara imot varandra. Ingen har ju som gjort slut utan det är allt runt om kring som avgjorde det liksom. Sen att det är mycket känslor och sånt iblandat. Mycke smärta.. Det är väl lite det som är jobbigt! MEN jag kunde inte vara mer tacksam över att jag faktiskt fått behålla honom som vän! Jag ser verkligen upp till hans godhet, den godheten jag fick av honom! Som jag verkligen behövde dom dagarna, veckorna, åren. För det var fan inte lätt då.
Så, ja tack krillepille! ♥
Dag 01/ om mig
Jag heter Denice anja ewelina wall & jag är 17 år, en månad och 17 dagar gammal.
Egentligen är jag nog en ganska så lätt människa att ha att göra med, även om det inte alltid verkar så.
Annars så.. är jag envis, snäll, spontan, jävlig, rolig, tråkig, impulsiv, dum, galen, tuff, oberoende, beroende, tatuerad, piercad, mommig, moffig, kär, smart, korkad, lost, glad, sur, bäst, sämst, pratglad, jobbig, omtänksam och så jävla klockren.
Jag är en flickvän, dotter, syster, kusin, systerdotter, barnbarn, vän, fiende och omtalad.
Jag gillar att sura, sjunga, äta, skratta, kittlas, mysa, kolla på film, parta, vara full, köpa kläder, ha sex, lyssna på musik, ha djur runt mig, vara omtyckt, dansa, åka bil osv. Sen tycker jag väldigt mycket om ridning och allt som har med hästar att göra! Men mest av allt gillar jag mina kära vänner, min familj & tony.
Jag gillar inte skavsår, bråka, huvudvärk, mensvärk, att gråta, dåliga nyheter, myggor, ångest, dåliga filmer och jobbiga människor.
Jag är rädd för att bli lämnad ensam och att dö innan jag är klar med mitt liv.
Jag är allting på en gång och samtidigt ingenting.
Nu känner ni mig!
Egentligen är jag nog en ganska så lätt människa att ha att göra med, även om det inte alltid verkar så.
Annars så.. är jag envis, snäll, spontan, jävlig, rolig, tråkig, impulsiv, dum, galen, tuff, oberoende, beroende, tatuerad, piercad, mommig, moffig, kär, smart, korkad, lost, glad, sur, bäst, sämst, pratglad, jobbig, omtänksam och så jävla klockren.
Jag är en flickvän, dotter, syster, kusin, systerdotter, barnbarn, vän, fiende och omtalad.
Jag gillar att sura, sjunga, äta, skratta, kittlas, mysa, kolla på film, parta, vara full, köpa kläder, ha sex, lyssna på musik, ha djur runt mig, vara omtyckt, dansa, åka bil osv. Sen tycker jag väldigt mycket om ridning och allt som har med hästar att göra! Men mest av allt gillar jag mina kära vänner, min familj & tony.
Jag gillar inte skavsår, bråka, huvudvärk, mensvärk, att gråta, dåliga nyheter, myggor, ångest, dåliga filmer och jobbiga människor.
Jag är rädd för att bli lämnad ensam och att dö innan jag är klar med mitt liv.
Jag är allting på en gång och samtidigt ingenting.
Nu känner ni mig!
30 dagar
Jag kör på den här också, som så många andra!=)
Dag 01 – Om mig
Dag 02 – Min första kärlek
Dag 03 – Mina föräldrar
Dag 04 – Vad är kärlek?
Dag 05 – Det här åt jag i dag
Dag 06 – Min dag
Dag 07 – Min bästa vän
Dag 08 – Ett ögonblick
Dag 09 – Min tro
Dag 10 – Det här hade jag på mig i dag
Dag 11 – Mina syskon
Dag 12 – I min handväska
Dag 13 – Den här veckan
Dag 14 – Vad hade jag på mig i dag?
Dag 15 – Mina drömmar
Dag 16 – Min första kyss
Dag 17 – Mitt favoritminne
Dag 18 – Min favoritfödelsedag
Dag 19 – Detta ångrar jag
Dag 20 – Den här månaden
Dag 21 – Ett annat ögonblick
Dag 22 – Det här upprör mig
Dag 23 – Det här får mig att må bättre
Dag 24 – Det här får mig att gråta
Dag 25 – En första
Dag 26 – Mina rädslor
Dag 27 – Min favoritplats
Dag 28 – Det här saknar jag
Dag 29 – Mina ambitioner
Dag 30 – Ett sista ögonblick
Dag 01 – Om mig
Dag 02 – Min första kärlek
Dag 03 – Mina föräldrar
Dag 04 – Vad är kärlek?
Dag 05 – Det här åt jag i dag
Dag 06 – Min dag
Dag 07 – Min bästa vän
Dag 08 – Ett ögonblick
Dag 09 – Min tro
Dag 10 – Det här hade jag på mig i dag
Dag 11 – Mina syskon
Dag 12 – I min handväska
Dag 13 – Den här veckan
Dag 14 – Vad hade jag på mig i dag?
Dag 15 – Mina drömmar
Dag 16 – Min första kyss
Dag 17 – Mitt favoritminne
Dag 18 – Min favoritfödelsedag
Dag 19 – Detta ångrar jag
Dag 20 – Den här månaden
Dag 21 – Ett annat ögonblick
Dag 22 – Det här upprör mig
Dag 23 – Det här får mig att må bättre
Dag 24 – Det här får mig att gråta
Dag 25 – En första
Dag 26 – Mina rädslor
Dag 27 – Min favoritplats
Dag 28 – Det här saknar jag
Dag 29 – Mina ambitioner
Dag 30 – Ett sista ögonblick
