abinitioadfinem

Jag vet att jag sa att det här skulle bli en glad blogg nu, tro mig jag försöker!
Men man kan inte lura sig själv, som jag nog försökte med..
Jag är fortfarande jag, allt sitter fortarande kvar I mig, vissa dagar känns det inte. Då är jag glad-då blir bloggen glad! Men andra dagar, eller kvällar eller nätter -som denna. Då suger allt! Då är jag inte glad, å då blir inte heller bloggen glad.. Så är det ju, å sånt suger ännu mer!

Nu ska jag använda mitt favvo ord, igen
Jag är så sjukt jävla L E S S, på att det alltid ska vara allt eller inget.
Varför kan man inte bara vara lite vänner, lite kär eller lite både och?
Eller varför inte BARA vänner, eller bara "msnpolare".
Varför kan jag inte bara få vara en liten, pytte liten del? Måste man vara allt för varandra, jämt?
Skare alltid gå till så?
Varför kan man inte bara vara lite.. Lite av något bra. Jag skulle vara så nöjd, så nöjd!
Över att få vara det där lilla, för dig, dig, dig och dig!


På slutet har det alltid, varenda gång varit allt eller inget som gäller, När jag träffat nya människor.
Det är samma med "gamla" personer. -Gamla vänner eller familjen..
Jag är trött på det, så jävla jävla trött. FaaAan, kan allt bara gå vägen någon jävla gång