abinitioadfinem

kaldneakdemkwölakdmekan dfkmnekmadkldeklamemkaamedklamlneakl hatar det här..
Hatar allt & alla just nu, förlåt men det är sant! Jag hatar att jag hatar


Jag vill inte vara såhär down, jag gillar det inte! Och jag förstår att min omgivning gillar det mindre..
Men jag vet inte vad jag ska göra åt det? Jag försöker hela hela tiden, men jag dras åt något, till något.
Jag vill och kan inte riktigt skriva allt jag vill och känner för här, endel som läser står mig nära & dom ska slippa läsa en massa onödigt som får dom att dö av oro, det slutar bara med att jag blir förbannad på dom- Fast samtidigt behöver jag få ut det.. Det är trottsallt MIN blogg, ingen annans. -Jag skriver det jag vill, känner och behöver. Så borde det ju ska vara iaf..

Jag försöker att vara stark, ni vet "låtsas som ingenting" när saker och ting händer, eller över vissa känslor.
Men när min kropp streaker,
- allt som stoppas i mig, bara kommer upp igen..
- försöker röra på mig, sova normalt ÄTA etc men är lik förbannat helt slut och bara jätte down
- magen värker var och varannan dag (knäet every day)
Och även fler saker som kanske ska stanna utanför detta skrivandet..
Så är det inte så lätt att vara happy, man iiiids ba int..
Kan ist påminna er om hur mycke jag hatar killar (som jag egentligen inte alls gör)
ikväll satt jag E & E på donken och pratat om just detta..
Hur vi kom in på det var pågrund av mig,
me: Fan vad jag bara vill ha en pojkvän
e&e: DET VILL DU INTE DENICE, DOM ÄR BARA... *kräkmin*
Jag slängde mig TYP ner på soffan å började nästan flänna, "joooo, jag vill det! En snäll, fin, bra, UNDERBAR, gullig på alla sätt etc etc (fortsatte hur länge som helst) Tjejerna höll inte ens nästan med, dom bara skaka på huvudet och tittade på mig. "d, det finns ingen sånn kille" , jag börjar gråta och ifrågarsätter VARFÖR det inte finns någon kille för mig, och berättar för tjejerna att det visst finns sånna killar, men inte här. Inte här där vi bor, vi måste fly fältet , fly från dethär tragiska liv, och tragiska place vi befinner oss på!
Vi har varandra, och det är guldvärt, men den där sista, lilla biten saknas, fattas..
ÄSH, orkar inte dethär jävla.. Fan, sleep weell