abinitioadfinem

Det finns något som gör mig fruktansvärt arg! -Människor som skiter fullständigt i andra & bara beter sig allmänt dåligt! Folk som vägrar öppna ögonen och folk som tycker så fruktansvärt synd om sig själva, ÄVEN DOM SOM LJUGER OM SITT LIV & ALLT OMKRING! Det finns en person som har allt det här, och jag tycker personligen väldigt synd om den människan! Men hon/han har själv satt sig i den sitsen, så what to do?

"skiter fullständigt i andra" -Det som gör mig så jävla förbannad omkring just skita i människor är att jag själv har varit där, jag har varit otrevlig mot precis ALLT & ALLA! Jag brydde mig bara om mig själv, alla andra kunde bokstavligen dö i mina ögon, precis alla var noll komma noll, noll, noll noooooll!
Men med åren växer man, man mognar (dom flesta av oss iaf) Normala jävla människor förstår att man gör inte så, man behandlar inte folk som skit, hit och dit! Alla är precis lika mycket värda! Gillar man inte någon så FINE! Man behöver inte gilla alla människor, men att vara elak osv behövs faktiskt inte..
Jag säger inte att jag aldrig är dum/elak mot människor omkring mig, finns nog ingen som inte är det. Men det är en väldigt onödig grej. Varför vi använder oss av det skulle jag gärna vilja ha ett bra svar på..

Jag brukar vara försiktigt med att säga saker till speciellt vänner, både killar & tjejer.
Jag vet hur man sårar folk och jag vet hur det känns. Jag är rädd att säga något dumt något som får personen att må dåligt/få ont etc. Ibland behövs det bara något jätte jätte pytte litet för att personen som tar imot sjunker ner ett steg, eller flera. Det är så olika på oss människor hur vi ser på saker och ting. Hur vi hanskas med grejer och hur vi framför allt tar in olika saker i oss. Om ni, mina vänner som läser det här tänker efter. Hur ofta säger jag något rakt ut till er? Hur ofta kommenterar jag något? Faktiskt riktigt sällan om jag ska vara ärlig!
Jag säger alltid att jag finns & alltid kommer finnas för er, när ni behöver mig. När ni vill prata eller bara umgås, det är inget snack! Så kommer det alltid vara! Men den andra biten, om er. Hur ni ser ut, hur ni ser på saker och tinger, vad ni säger om andra osv. Det kommenterar jag sällan. För även om jag sku skämta till det kan DU som person ta det riktigt illa.. -En grej jag alltid gör, vilket som! Är att vända allt negativt till nått bra. Om jag nu ändå inte tycker om vad du har på dig eller vad du gjort. Om jag rent ut sagt tycker att du gjort något fruktansvärt jävla dumt. Vänder å vrider jag på det för att få det att låta bra. Eller slutar alltid med fördelar av det du gjort, sagt, eller varit med om. OFTAST! Men beror ju såklart på vem personen i frågan är. Med mina nära vänner går såklart allt mycket bättre. Eller dom som är låååångt , jätte långt ifrån mig. Sen är det faktiskt helt olika från dag till dag. Ibland känner jag , mig själv helt jävla värdelös. Å då känns det ju som att jag inte kan vara till så mke hjälp å är därför låg å sådära. Men mår jag bra, känner att det är en bra dag osv. Kan jag gärna sitta å föreläsa nästan, haha! Det är så himla olika. Å så olika hur ni mina vänner är♥
En del klarar inte av att ta sanningen rakt i ansiktet, en del MÅSTE få göra det..

aja nog om detta, har redan virat bort mig själv i allt skrivande^^

"folk som tycker så fruktansvärt synd om sig själva" -Jag menar inte att det inte är något dåligt att tycka synd om sig själv. Det borde alla få göra någon gång sådär. Det är väl helt okey med andra ord. Men att sitta och beklaga sig över att man har det så dåligt och ingen fattar hur fan man mår osv. Sånt blir man fan bara less på att höra!Det är inte så konstigt att man inte fattar/förstår om personen inte öppnar käften å pratar och vill den inte det, så finns det inte så mycket att göra åt saken! -SAMMA här! Jag säger inte att jag INTE klagar över mitt mående. Jag skriver rätt mycke inlägg just om hur jag mår osv. Men samtidigt är det en skillnad på allt jag varit med om påvägen, och personer (som den jag egentligen riktigar inlägget till) som klagar över att allt är så dåligt. När den inte har varit med om någonting, inte ett skit! Sånt gör mig arg! Jag har flera, flera gånger sagt. "Prata med mig om det är något, är det så himla dåligt så prata mee mig! Jag av någon borde ju ändå förstå" Jamenar är det alkohol, misshandel, utnyttjad, mår allmänt dåligt, ångest, jamen vadfan som helst. Så förstår jag! Eller åtminstone försöker förstå! Jag lyssnar & jag är faktiskt ganska säker på att jag skulle förstå! Men a som sagt. Vill man inte prata själv kan man inte klandra alla andra att dom inte fattar etc.

Äsh fan, orkar inte mer om det heller. Har knappt avslutat det jag skrivit. Men har ni nå frågor eller synpunkter så kommentera bara!

Orkar inte heller avsluta själva inlägget. Blir så arg och så jävla full av saker som vill ut. Så vet knappt vad jag ska skriva.. Ska gå lös lite i cam nu, så ni slipper bli så down av detta sug inlägg



mongo kallas det