abinitioadfinem

F U C K! Mmmmmmmmm, det är typ jamen det som kommer ur min käft nu för tiden. FUCKFUCKFUCK!!
Jag försöker le, jag försöker vara glad, hitta på saker, se saker från den ljusa sidan. Som man bruka säga..
Men såhär är det och lär alltid va.. Sammanbrotten kommer alltid vara med i mitt liv. Tror jag


När jag känner mig glad & tänker framåt, positiva tankar allt för länge, dras jag ner av något. tillslut..
Just nu känns det som att jag bara vill ställa mig upp med armarna uppsträckta i luften långt ute i ingenstans å bara vråla! Skrika skrika skrika i sinne ända tills jag faller ihop. Ungefär

Samtidigt har jag en känsla av att bara riva upp hela bröstkorgen, slita ut allt det där "mörka" där inne.
Det som trycker så hårt innifrån, det som får mig att tappa andan, gråta och känna smärta..

Ååå, nu låter jag som ett psyk. Eller ett emo kanske?
sry