old talk
Att beskriva saknad i text och ord är inte så lätt som många kanske tror… för mig så är det så mycket mer än bara text på ett papper eller en dataskärm. Saknad för mig är en mycket stark och känsloladdad sinnesstämning, allt från t.ex. sorg, förtvivlan, mörker och nedstämdhet MEN givetvis även glädje, lycka och upprymdhet.
Oändliga många nätter som jag har legat vaken i min ensamhet och funderat på hur jag egentligen mår och känner inuti. Tankarna har ofta vandrat tillbaka på sådant som jag en gång i tiden har haft, sådant som jag har i skrivande stund samt sådant som jag skulle vilja ha i framtiden. Det är som en slags saknad men ändå längtan, och inom vissa områden även en outtalad och djup förtvivlan. En förtvivlan i att vilja ha någonting som man en gång har haft, eller aldrig haft eller känt men gärna skulle vilja känna.
Alla människor vill må bra, men även kunna känna och kontrollera de djupa känslorna inuti. För mig är ”att må bra” att kunna känna mig tillfreds med mina tankar på djupet. Jag behöver nödvändigtvis inte alltid kunna veta exakt hur jag känner i en viss sinnesstämning eller situation, utan är öppen för alla olika intryck som en viss känsla eller situation kan ge. Jag kan finna ett oerhört välmående i att lyssna på lugna ballader på nätterna och ligga under täcket och gråta, och sådant kan jag sakna då och då. Som exempel så kan jag nämna en period bestående av några år av mitt liv när jag inte kunde gråta. Jag var jättelessen, förtvivlad och behövde verkligen ventilera… men jag kunde inte. Psyket hade gått i baklås och känslorna stängdes inne. Möjligtvis som ett försvar, men så här i efterhand så kan jag faktiskt inte avgöra om jag stängde in mina egna känslor och sinnesintryck… ELLER om jag stängde ute resten av världen.
Jag skulle vilja vara kär, eller långvarigt förälskad… helt klart. Jag har varit singel nu ett tag och känslan av att vara kär eller förälskad saknar jag verkligen, då det var typ 10 år sedan som jag sist kände så. Jag menar visst blir man lite ”snabbförälskad” ibland mellan svängarna, men känslan lägger sig oftast alltid med tiden. Är inte känslorna besvarade så dör de ut än snabbare. Och ett problem som jag har, är att när jag blir sådär lite lagomt förälskad i någon person… så berättar jag det aldrig för denne (fast jag vet att jag kanske borde (ha gjort det)). Men i framtiden ska jag alltid berätta, om jag känner så för någon. Och det spelar ingen roll om det är kärlekskänslor eller djupa vänskapskänslor, för jag vet att de personer som jag känner så för förtjänar att få veta det..
