abinitioadfinem

Jag vet inte vad jag ska säga riktigt.. Jag känner mig totalt lurad. Totalt.. jävla dum!
Jag skämms rent ut sagt. Varför lyssnade jag inte på min andra halva? På hon som funnits sen dagen jag gick sönder.. Jag gillar inte det jag har gjort, satt mig i sån jävla skit. Hur fan kan någon människa lura en så jävulst? Hur kan en människa få en att vända sin närmaste ryggen? Hon tryckte in så jäkulst mycke i mitt huvud att ja..


Jag ville bara en sak och det var att få ta tag i mitt liv, jag disskuterade det med henne, för jag trodde att hon kunde hjälpa mig. Men hon fick mig att tro och göra som hon sa. Som nu har visats sig vara det dummaste jag kunde göra. Dom/hon vill ha in mig på ett "hem". Dom vill att jag ska få stöd i vardagen. MAN BA VAAA?

Jag är arg, ledsen och bara.. Jag saknar min stora syster otroligt mycket & har gjort det sen jag for där ifrån.
Min tanke var inte att inte komma tillbaka när jag for där ifrån den kvällen. Men efter långa samtal med min vårdnadshavare så trodde jag att det skulle gynna mig, gynna oss. Att vi skulle få tid att tänka på oss själva och jobba ut ifrån vad vi, var för sig behöver. Men nu ser jag bara att allt gått åt andra hållet..

Jag hade aldrig i tanke eller vilja att det skulle bli så här. Aldrig.. Och det gör ont. Det gör ont att du är så jäkla bitter på mig. Att du är besviken och allt sånt som du känner. För jag kan som inte göra något åt det, utan att be om ursäkt. Jag ljuger inte om jag säger att jag bara vill komma hem igen och bara få vara och känna mig älskad och trygg. Men så lär det ju aldrig bli. Och det är jag som får stå för dom konsekvenserna. Så är det ju. Och det suger! Jag måste kämpa nu, jag måste stå för allt det här och kämpa för det. Men jag vet inte hur jag ska lyckas när någon har gått så sjukt bakom ryggen på en? Det känns som att hon har försökt vända mig och bea imot varandra. Samtidigt som hon har fått det att låta som att bea vill förstöra mellan mig och henne. Jag vet inte vad jag ska tro på eller vad jag ska göra. Men gilla läget är jag illa tvugen att göra.. Det gör ont! Och det har det gjort sen dag ett.

Vi har aldrig bråkat eller på så vis gått i luven på varandra & det är det som gör så ont när det som hände hände.. Jag hatar det här